Ekonomiskt bakslag för Djurgården – men hoppfullt inför nästa säsong

SHL-klubbarna har en efter en börjat redovisa sina ekonomiska resultat efter en säsong nästan helt utan publik på matcherna under coronapandemin.

Djurgården anade att det faktiskt kunde bli så illa och vidtog åtgärder därefter.

– Vi var väldigt tidigt ute och helt enkelt tog det här på ett stort allvar. Vi har lite folk i styrelsen som sitter med ingångar i Finansinspektionen, och så vidare, och vi gjorde en framtidsanalys. Då var vi inne på att det fanns en möjlighet tidigt att se att det kanske inte blir någon publik över hela säsongen. Vi trodde givetvis att det var en väldigt liten chans, men den fanns med i alla fall, säger Djurgårdens ordföranden Kaarel Lehiste när han välkomnar HockeyNews.se till sitt företags kontor som ligger vägg i vägg med SHL:s nya kontor på några minuters gångavstånd från Hovet och Globen.

Djurgårdsbasen menar att den dystra ekonomiska kalkylen för coronasäsongen också präglade det lag man hade i SHL och som slogs ut i åttondelen av Frölunda.

– Vi hade ett ganska försiktigt lag på benen och vi satsade inte så jättehårt, men vi satsade på unga killar som vi trodde på. Sedan fyllde vi på när vi kände att det fanns ekonomi för det hela, säger Lehiste.

– Man visste inte heller hur bidragsdelen skulle bli så vi var väldigt försiktiga.

Hur gick det ekonomiskt 2020/2021?

– Vi har ett resultat på minus 4,5 miljoner kronor. Vi har fått bidrag på ungefär 20 miljoner. Vårt verkliga operativa resultat är minus 25. Man får säga vad man vill, men någonstans tror jag att fotbollsklubbar och elithockeyklubbar är alla räddade av RF (Riksidrottsförbundet) och staten. Vi får inte glömma det även om man kan tycka ditt och datt och att det kanske skulle ha tillåtits lite mer publik och så vidare. Vi har blivit kompenserade på ett vettigt sätt för det hela, tycker jag.

Ni har klarat av pandemin ekonomiskt på ett förvånansvärt bra sätt?

– Ja. Om du som sagt lägger ihop bidragsdelen, RF och Tillväxtverket, så ligger det mellan 15 och 25 miljoner per klubb, give and take.

Hur länge har ni använt er av korttidspermitteringar?

– Vi gjorde inte det på spelartruppen efter oktoberbrejket eller något sådant. Vi tyckte att vi skulle träna ordentligt och jobba fullt därav har vi inte nyttjat det.

Hur har ni klarat av likviditeten med tanke på att det inte har strömmat in publikintäkter?

– Det var också väldigt tidigt som vi konstaterade med hjälp av styrelsen att det är likviditeten det kommer att handla om. Det gäller att kunna betala räkningarna. Det finns egentligen ett elitlicenskrav, som då inte gäller i år, och det egna kapitalet visar i vissa fall likviditeten i klubben. I annat fall, om du tänker dig de som har fastigheter, så visar inte det likviditeten i klubben utan mer vad man har för tillgångar i form av fastigheter OCH resultat. Om du skriver upp en arena eller får den värderad till en högre peng så är det inte likviditet.

Kaarel Lehiste, Djurgårdens ordförande sedan 2012. Foto: Mattias Ek.

Lehiste fortsätter:

– Likviditeten är oftast det som stjälper ett bolag, när du inte kan betala räkningarna. Då kan man hamna på obestånd och då kommer konkurssituationen upp. Eget kapital kan man hantera när det gäller obestånd, men inte likviditet, för man måste kunna betala sina räkningar.

– När vi gick in 1 maj 2020 i den här säsongen så hade vi en likviditet på 40 miljoner och det är ungefär där vi har likviditeten när vi går ur den här säsongen den 30 april (2021).

– Vi var tidigt ute och man kunde få uppskov med skattekonton och vi tog också ett lån på tio miljoner genom Riksgälden för att vara på den säkra sidan hela tiden. Än en gång, från början visste vi ingenting om bidrag. Det var inget som var klart utan det kom eftersom och har blivit väldigt bra, men vi visste inget om det från början och då gällde det att se om sitt hus.

Hur påverkar det här er på sikt?

– Vi kom ur det här med att ha ett eget kapital på 25 miljoner på koncernbasis. Vi har en bra likviditet även om en del ska betalas tillbaka, den uppskjutna skattehistorien, annars ser vi ganska positivt på tillvaron.

Djurgården hoppas att publiken kan återvända till SHL och Hovet i höst. Kanske redan till premiären den 11 september hemma mot Skellefteå.

Frölunda har gjort en budget för 5 000 åskådare hemma i Scandinavium, vilket är hälften av det tidigare publiksnittet på 10 000 åskådare. Brynäs hoppas på åtminstone halvfullt i sin hemmaarena.

Det bör hjälpa igång ekonomin också.

– Vi har gjort en kostnadsbudget som är justerbar men som ligger fast kan man säga. Sedan har vi tre olika vägar beroende på hur mycket publik som släpps på. Det finns en plan från regeringen och Folkhälsomyndigheten att det kan bli fullt påställ i september. Det var den plan som man har lagt. Nu finns det väl fortfarande ett stort frågetecken runt det när det gäller den nya varianten av viruset och takten på vaccineringen, konstaterar Djurgårdsordföranden Kaarel Lehiste.

– Vi har olika varianter på intäktssidan så får vi välja vilken väg vi kommer att gå. Det kommer att sluta på någonstans mellan minus fem miljoner och plus fem miljoner beroende på hur hur slutresultatet är budgetmässigt för grundserien 21/22.

När det gäller hur stor publik Djurgården kan beräknas ha på Hovet ser man tre scenarier framför sig.

– En där vi har ganska tunt med folk. En mittemellanvariant där vi kanske har tunt med folk fram till jul och sedan fullt påställ från jul. Och vi har en variant där det i princip är fullt påställ hela vägen. Om man har en kostnadssida och sedan väljer intäktssida så ger det på slutet någonstans mellan minus fem och plus fem miljoner, menar Lehiste.

Han påpekar också att det bidrag som kommer från RF för januari till april i år inte är utdelat än och kommer att gå in i årsbokföringen för 21/22.

– Vi har inte tagit in det för det kan man inte göra av redovisningstekniska skäl. Den finns med som en pluspost som egentligen skulle ha legat på året som var. Om den delen hade getts ut före den 30 april så kanske vårt resultat hade varit noll ungefär.

Flera SHL-klubbar satsar hårt med dyra och långa kontrakt inför kommande säsong. Färjestad och Frölunda är bland de som har satsat hårdast.

Djurgården har värvat bland andra Linus Videll och Paul Carey under silly season och även lockat hem backen Linus Arnesson. Men det återstår en del jobb för sportchefen Joakim Eriksson.

– Jocke har väl sagt att han har några pjäser kvar att stoppa in och med det tror jag att vi ändå ligger hyfsat med i bilden, säger Kaarel Lehiste.

Linus Videll är en av Djurgårdens värvningar inför kommande säsong. Foto: Mattias Ek.

Hur ser du på att Färjestad satsar så friskt?

– De har hemvändare som de tar hand om på ett bra sätt. Det är möjligt att de ser positivt på att spela i Färjestad och och kanske är tillmötesgående när det gäller löneanspråken. Jag vet inte. Men det är jättebra för SHL. Det är kul att det kommer in svenska profiler och att det satsas. Det kommer att skrivas ishockey. Det är roligt. Det är bra att Malmö får hem en profilspelare (Carl Söderberg) också. Det är jättekul!

Djurgården har inte vunnit SM-guld på 20 år.

Men du ser er vara med och slåss om det kommande säsong?

– Jag tror att vi ska vara med där uppe. Jocke får ta det där, men vi ska försöka vara med i alla fall, absolut.

LÄS MER

: Videll är van vid miljöombyten: "Tror jag kan bryta lite mönster"

Det måste väl anses vara viktigt att ha en reell chans att ta guld?

– Definitivt. För vår ambition med ny vd och allting är att, när det väl släpper, är att vi ska få publiksiffrorna att öka och få större kommersiell kraft på företagssidan. Då är det bra att vi har ett lag som sportsligt är konkurrenskraftigt.

Djurgården kommer att ha en ny tränarstab till nästa säsong och om en dryg månad ansluter Barry Smith som ersätter Robert Ohlsson, som har fortsatt till Skellefteå.

– Det är som det är. Fem år är ganska lång tid. Det är inte så många, Frölunda har Roger Rönnberg och vad har han, åtta eller tio år?, och det är outstanding. Men annars är fem är en ganska lång tid och ganska bra kontinuitet så det kanske var dags för både ”Robban” och Djurgården att se på nya möjligheter.

Enligt uppgift till HockeyNews.se hade både styrelsen och vd:n Thomas Kraft en stark vilja att få in Barry Smith som nu huvudcoach när det inte blev någon förlängning med Robert Ohlsson.

– Jag känner Barry sedan långt tidigare och det var nog inte bara styrelsen och Kraft utan även den sportsliga ledningen som ser fram emot vad Barry kan göra. Dessutom har han inte bara jobbat som coach i många år där han har haft stora framgångar utan han har också jobbat med utveckling av unga spelare och det är också något som vi vill göra. Vi har på backsidan ett antal unga killar som ska kunna utvecklas och på forwardssidan. Jag tycker att det ska bli jättespännande att se vad Barry kan göra, säger Kaarel Lehiste.

– Han kommer att komma hit och även om han har ett ganska högt prästbetyg (68 år) så kommer han att bidra med jättemycket och kommer att lägga ned sin själ i det här och jobba stenhårt.

Djurgårdsprofilen Nichlas Falk och Mikael Aaro blir assisterande coacher.

– Nichlas är en kille som jag har känt i många år, även som spelare, och han har gjort ett bra jobb i Södertälje. Han står Djurgårdens kultur och även en vinnarkultur, så vi känner att det är bra att få in. Det känns jättebra att Jocke valde att ta in Nichlas.

Djurgården vill vara med och slåss om SM-guldet kommande säsong. Foto: Bildbyrån.

Förutom att vara ordförande i en SHL-klubb som Djurgården har Kaarel Lehiste blivit invald i styrelsen för Champions Hockey League där han ersätter Håkan Loob som lämnar uppdraget efter tre år.

– Utifrån de sex svenska ägarklubbarna så har vi haft Håkan Loob som representant, men nu håller Håkan på att dra ner sig engagemang runt omkring. Han kommer att vara kvar i klubbunionen (EHC) som han brinner väldigt hårt för och i Calgary. Då var det läge att göra ett skifte och jag har jobbat en del med CHL och då tyckte väl mina kollegor i de svenska ägarklubbarna att jag skulle vara ett namn att peta fram där. På den vägen är det, säger Lehiste.

Vad hoppas du med CHL och turneringens utveckling?

– Vi svenska klubbar var med och startade från början Nordic Trophy som sedan blev European Trophy som sedermera har utvecklats till Champions Hockey League. Vi gillar den turneringen och tror på den väldigt mycket. Nu känns det väldigt roligt med Rögle och Leksand som verkar vilja spela CHL även om de inte är ägare i det hela. Det är jätteroligt. Vi måste skapa ett större intresse för Champions Hockey League i Sverige. Jag tror att det är en utveckling som vi måste göra och som är bra för svensk hockey.

Hur ska man få fansen att känna likadant?

– Det är ett evigt nötande. Vi får försöka promota det ännu hårdare och försöka visa det. Det är klart att det finns vissa klubbar som gör det bättre än andra. Vi i Djurgården har haft det tufft att få folk att gå på CHL-matcher. Sedan är det väldigt mycket hockeymatcher över huvud taget. Men det är en ambition att utveckla det hela och få alla SHL-klubbarna mer intresserade och det verkar också funka i och med att både Rögle och Leksand visar ett stort intresse i år.

LÄS MER: De ersätter Minsk i CHL – Leksand får nytt motstånd: "Välkänd klubb"

Kaarel Lehiste fyller 65 år i oktober, men har inga som helst planer på att trappa ner, vare sig inom hockeyn eller i företaget Ebab.

– Jag har väl varken satt det ena eller det andra. Civilt jobbar jag vidare här och sagt att jag kör på ett antal år till utan att kvantifiera de antal åren. Jag har ett års förordnande inom Djurgården Hockey och jag har inte hört valberedningens förslag än för nästa år, så vi får väl se.

Djurgården har sitt årsmötet den 26 augusti.

– Sex veckor innan ska det presenteras ett förslag. Jag tar ett år i taget när det gäller det i och med att det är en demokratiskt utsedd process för att utse ordförande och styrelse. Jag tar ingenting för givet.

Du fortsätter gärna?

– Jag har sagt att jag står till förfogande nästa år. Absolut. När det gäller hockeyn tar jag ett år i taget just i och med den demokratiska processen som jag har respekt för. Annars har jag inte satt några större limits. Jag har jobbat hela mitt liv och fortsätter jobba lite till. Jag känner mig pigg och kry och tycker att det är roligt.